
Hösten är här och med den kommer säsongsstarten på alla TV-serier. En av mina favoriter, Gossip Girl, kom tillbaka i måndags. Jag har längtat hela sommaren efter just Gossip Girl för nu börjar hon och alla bratsen (förutom lilla Jenny, såklart) på Upper East Side på college. När jag började läsa böckerna om Gossip Girl var jag ungefär lika gammal som huvudkaraktärerna, men jag tror jag åldrades mycket fortare än dem, för helt plötsligt slutade jag att vara tonåring, fast de fortfarande var 18. Jag hatar sånt, inte bara för att det får mig att känna mig gammal (min 20-årskris känns fortfarande ganska current…) utan för att jag just känner mig gammal. Jag skulle mer än gärna vara 18 tills jag dör, precis som Bryan Adams. Men det går typ inte. Jag har ätit otaliga krumelurpiller ändå blir jag bara äldre och äldre för varje dag.
Anyways. Nu är jag glad. För Blair, Serena, Dan, Georgina och alla andra börjar på college i höst. Precis som jag! Okay, jag är forfarande 20 och de är fortfarande 18, och tekniskt sett har jag redan pluggat på diverse högskolor i ett år. Men nu gör jag det ju ”på riktigt”. Precis som de! Yippiee, jag är ung igen! Typ.
Första avsnittet på säsong tre var ändå… godkänt. Det fanns en hel del bra scener, men ingen riktig klimax. Antagligen blir det bättre nästa vecka när de faktiskt börjar på skolan. När vi får se Georgina. Och slutet på första avsnittet lovade några härliga Blair mot Dan-scener. Scenerna med Blair är i största allmänhet överlägsna allt annat, både på grund av karaktären och Leightons skådespelartalang. Blair med Dan är hysteriskt. Blair med Georgina är sjukt eggat. Blair med the mean girls är överlägset. Och Blair med Chuck är så jävla hett så det finns inte. Jag älskar Blair. Mm, precis.
Puss hej ses.










